Cornelis Vreeswijk - Ballad på en soptipp Text (lyrics)

Här sitter jag på en soptipp
Och skådar mig dystert kring
Bland trasor och tombuteljer och
Många andra ting
Det trillar en tår på kinden
Jag fylls av melankoli
För var dag blir det bättre
Men bra lär det aldrig bli
För var dag blir det bättre
Men bra lär det aldrig bli

Medborgare, ur spår är tiden
Det hävdar jag bestämt
Törhända ni jagar standard? Ja
Jäklar vilket skämt!
Den varan är såsom såpa som
Man häftigt försöker ta
För var dag blir den bättre
Men den blir aldrig bra
För var dag blir den bättre
Men den blir aldrig bra
Bakterier och baciller lär finnas i varje vrå
Medborgare, du kan ej se dem
Men de finns där ändå
Den ena ger dig astma, den andra kolera
Har du den kanske du blir bättre
Men du blir aldrig bra
Har du den kanske du blir bättre
Men du blir aldrig bra

Det finns ju så många varor
Som människan inte tål
Herr Karlsson är svag för kvinnor
Herr Andersson för alkohol
Var och en får vad han behöver
Detta kallas demokrati
För var dag blir den bättre
Men bra lär den aldrig bli
För var dag blir den bättre
Men bra lär den aldrig bli

Jag är inte rädd för pesten
Den har jag fått sprutor mot
Men radioaktiv klåda av radioaktiv sot
Är värre än tusen dödar i hetaste Sahara
Ifrån den blir du aldrig bättre
Och aldrig nånsin bra
Ifrån den blir du aldrig bättre
Och aldrig nånsin bra

Ack, goda råd är dyra och dyra är säkra don
Förslagsvis ett pansrat soltak som
Kostar en halv miljon
Men vart skall då de ta
Vägen som inga miljoner ha?
De som aldrig lär få det bättre
Och knappast lär få det bra?
De som aldrig lär få det bättre
Och knappast lär få det bra?

Jag skådar blott falska varor vartän
Jag ikring mig ser
Och jag kan inte släppa tanken att
Allting är upp och ner
Och var är det stora dundret
Som en gång skall dra förbi?
Innan dess kanske det blir bättre
Men bra lär det aldrig bli
Innan dess kanske det blir bättre
Men bra lär det aldrig bli