Glesbygd’n - Kronblad Text (lyrics)
[Glesbygd’n - Kronblad Text lyrics]
Som kronblad
Det allra yttersta på min skapelses krona
Det enda jag verkligt lämmen kvar
När lekamen min återgår till jord
Som en vän jag aldrig lärde känna
En dröm som borde varit sann
Som aldrig kände solens värme
Ett ljus som aldrig riktigt brann
Så på ett kronblad la vi dej att vila
Du hann aldrig vara vår
Nu åter hos moder jord
Och det gör mej ödmjuk lamslagen
Både sömnsjuk och klarvaken
Som en mirtall efter en skogsbrand
Står jag naken
Det allra yttersta på min skapelses krona
Det enda jag verkligt lämmen kvar
När lekamen min återgår till jord
Som en vän jag aldrig lärde känna
En dröm som borde varit sann
Som aldrig kände solens värme
Ett ljus som aldrig riktigt brann
Så på ett kronblad la vi dej att vila
Du hann aldrig vara vår
Nu åter hos moder jord
Och det gör mej ödmjuk lamslagen
Både sömnsjuk och klarvaken
Som en mirtall efter en skogsbrand
Står jag naken
Lägg till en utökad tolkning
Om du vet vad artisten sjunger om, kan läsa "mellan raderna" och känna till sångens historia, kan du lägga till en tolkning av texten. Efter verifiering av våra redaktörer lägger vi till den som en officiell tolkning av låten!
Nyligen tillagda tolkningar till sångtexter