Promoe, Timbuktu, Andreas Grega - Mammas Gata Text (lyrics)

Jag gick i ett kvarter idag
Som en gång var min hela värld, ja
Allting var ju enklare då-å-å
Men ingenting kan bli vad det var, ne-e-ej

Man ser tiden är förbi, snart är det för sent
Livet det går fort och det
Är svårt att hinna med
Men vi kanske komma ses, nån juldag i Lund
Kanske ölen kommer ta oss på
Det djupa en stund
Kanske fortfarande kommer försvinna
I din blick
Drömma om den framtid som vi aldrig fick
Och vi kanske skriker bakom musiken
Och trotts alla strapatserna i
Livet kommer vi fram till att vi trivs med
Hur poletten föll och vi kanske lämnas spår
Hem parallellt genom snön
Som ändå blåser bort efter ett halvt andetag
Och du säger att det var uppenbart
Att det aldrig var du och jag
Så förlåt om jag bara säger tjena när vi syns
Slipper kännas vid, svidande förr i tider
Kanske var vår historia en fjäril på nål
Vacker att titta på men vingar som inte slår

Igår gick jag på mammas gata
Vissa dagar så kan jag sakna
Tryggheten från gamla dagar
Men det finns inget som kan få dem tillbaka
Igår gick jag på mammas gata
Vissa dagar så kan jag sakna
Tryggheten från gamla dagar
Men det finns inget som kan få dem tillbaka
Ibland vill jag återvända
Men det finns ett litet dilemma
Det känns som skorna börjar klämma
Har jag fått växtvärk? Jag måste lämna, hey
Staden känns för liten
Du och jag börja om, det känns för tidigt
Eller för sent hur det än blir det
Kommer alltid va' en del av mitt liv, yeah

Man är tillbaka på mammas
Gata bland fotbollsmålen
Ungdomsgården, ungdomsåren
Det är då det slår en
Hur vi gick där och väntade
Vad skulle hända? Tiden kom och gick och man
Kände sig alltför hemma
Alltför hämmad, aldrig bländad av
Storstadens ljus, de är alltid tända, nu
Har vi flyttat, spridit's för vinden
Födda på nytt och vi slog igen grinden
Ibland på tunn is, okända vatten
Du vet hur jag älskar när
Vi rusar genom natten
I en okänd taxi, i en okänd stad
Som magnetism, en okänd lag om att
Vi måste vidare, aldrig klara
Alltid på jakt och det fattas bara
En liten pusselbit och vi springer dit
Släpper tyglarna men minns alltid vägen hit