Sofia Karlsson - Balladen om briggen blue bird av hull Text (lyrics)
[Sofia Karlsson - Balladen om briggen blue bird av hull Text lyrics]
Det var Blue Bird av Hull
Det var Blue Bird en brigg
Som med sviktade stumpar stod på
Över soten i snöstorm med nerisad rigg
Själva julafton sjuttiotvå
- Surra svensken till rors
Han kan dreja en spak ropa skepparn
- Allright boys, lös av!
Och Karl Stranne från Smögen
Blev surrad till rors
På Blue Bird som var dömd att bli vrak
Han fick Hållö-fyrs blänk
Fast i snöglopp och stänk han stod halvblind
Han fick den i lo och i lä där låg Smögen
Hans hem där hans mor
Just fått hans brev ifrån Middelsborough
- Nå vad säger du Karl? - Går hon klar?
- Nej, kapten!
- Vi får blossa för här är det slut
- Vi har Hållö om styrbord
Och brott strax i lä
- Ut med ankarna båtarna ut
Men hon red inte upp
Och hon fick ett par brott
Som tog båten dom hade gjort klar
- Jag tror nog, sa Karl Stranne, att
Far min har gått ut emot oss
Jag litar på far! - Båt i lä!
- Båt i lä! - Det är far, det är vi!
- Det är far min från Smögen hallå!
- Båt i lä! sjöng han ut - Alle man hoppa i
Dom är här ni blir bärgade då
Det var Stranne den äldre en viking, en örn
Som på julafton sjuttiotvå
Tog sitt renade brännvin ur vinskåpets hörn
Till att bjuda de skeppsbrutna på
- Hur var namnet på skutan?
Han sporde och slog
Nio supar i spetsiga glas
- Briggen Blue bird
Det tionde glaset han tog
Och han slog det i golvet i kras
- Sa ni Blue Bird kapten?
Briggen Blue Bird av Hull?
- Gud i himlen var är då min son?
- Var är pojken kapten
För vår frälsares skull?
Det blev dödstyst bland männen i vrån!
Gubben Stranne
Tog sakta sydvästen utav
- Spara modern kapten, denna kväll
- Nämn ej namnet på briggen
Som har gått i kvav
- Nämn ej Blue Bird av Hull är ni snäll
Och kaptenen steg opp
Han var blek han var tärd
Stormen tjöt knappt man hörde hans ord
När han sa med skälvande röst till sin värd
- Karl blev surrad och glömdes ombord
Det var Blue Bird en brigg
Som med sviktade stumpar stod på
Över soten i snöstorm med nerisad rigg
Själva julafton sjuttiotvå
- Surra svensken till rors
Han kan dreja en spak ropa skepparn
- Allright boys, lös av!
Och Karl Stranne från Smögen
Blev surrad till rors
På Blue Bird som var dömd att bli vrak
Han fick Hållö-fyrs blänk
Fast i snöglopp och stänk han stod halvblind
Han fick den i lo och i lä där låg Smögen
Hans hem där hans mor
Just fått hans brev ifrån Middelsborough
- Nå vad säger du Karl? - Går hon klar?
- Nej, kapten!
- Vi får blossa för här är det slut
- Vi har Hållö om styrbord
Och brott strax i lä
- Ut med ankarna båtarna ut
Men hon red inte upp
Och hon fick ett par brott
Som tog båten dom hade gjort klar
- Jag tror nog, sa Karl Stranne, att
Far min har gått ut emot oss
Jag litar på far! - Båt i lä!
- Båt i lä! - Det är far, det är vi!
- Det är far min från Smögen hallå!
- Båt i lä! sjöng han ut - Alle man hoppa i
Dom är här ni blir bärgade då
Det var Stranne den äldre en viking, en örn
Som på julafton sjuttiotvå
Tog sitt renade brännvin ur vinskåpets hörn
Till att bjuda de skeppsbrutna på
- Hur var namnet på skutan?
Han sporde och slog
Nio supar i spetsiga glas
- Briggen Blue bird
Det tionde glaset han tog
Och han slog det i golvet i kras
- Sa ni Blue Bird kapten?
Briggen Blue Bird av Hull?
- Gud i himlen var är då min son?
- Var är pojken kapten
För vår frälsares skull?
Det blev dödstyst bland männen i vrån!
Gubben Stranne
Tog sakta sydvästen utav
- Spara modern kapten, denna kväll
- Nämn ej namnet på briggen
Som har gått i kvav
- Nämn ej Blue Bird av Hull är ni snäll
Och kaptenen steg opp
Han var blek han var tärd
Stormen tjöt knappt man hörde hans ord
När han sa med skälvande röst till sin värd
- Karl blev surrad och glömdes ombord