Sofia Karlsson - Milrök Text (lyrics)
[Sofia Karlsson - Milrök Text lyrics]
Skogar, bakom urberg, stupande grå
Bortom svindlande, ändlösa hedar
Där dagarna dödstysta gå
Där jäser i smältvit hetta ett
Bål under stybbade bryn
Och silar ur hundra små gluggar
Sin gråa rök mot skyn
Där kring går en nattsvart mänska
Med ögon som vitt porslin
Och svettas i kamp mot hungern och
Med bröstet mot vinterns lavin
All eld som brinner är eld
Fast den göms som vore den död
All eld är äkta eld
Fast den ej lyser som druvor röd
Den glöder ändå därnere
Den bränner sig längre ner
Och gräver sig ut och flammar i natten
När ingen ser
Så glöder, så brinner en mänska av hat
Av hopp och tro
Så går från djupet små rökmoln
Och somna i skogarnas ro
Så stiga den gömdes visor ur
Jord och bränder fram
Och smyga sig drömmande ut
Över urbergens trasiga kam
Det hela är röken bara av en
Ande som trotsar och ber
Det är grått, det är släckt, det försvinner
Det är milrök ingenting mer