Stefan Andersson - Den Bohuslänska eskadern Text (lyrics)
[Stefan Andersson - Den Bohuslänska eskadern Text lyrics]
Vi fick order från kungen att lasta en kanon
G på en roddbåt och ro ut till havs
Så den bohuslänska eskadern gick ut
Som bekant utan segel och mast
Det var 1790, den 5 april
När vi lämnade Marstrand bakom
För att utföra ordern, att ro en kanon
I en båt som var öppen och trång
Kom igen! Kom igen! Kom igen, låt årorna gå!
Kom igen! Kom igen! Kom igen, låt årorna gå!
Men det fanns nu en fråga
Som krävde sitt svar
Och det var nu vart vi skulle gå
Du ska till Finska viken
För att göra din plikt
Denna resa, den kommer bli lång
Men löjtnant, ni skämtar, nu skojar ni väl?
Det är minst hundrafemtio mil
Nej, tyvärr ska du slåss mot ryssarna i
Den roddbåt du sitter i
Kom igen! Kom igen! Kom igеn, låt årorna gå!
Kom igen! Kom igen! Kom igen, låt årorna gå!
Jag fick smaka på käppеn för bristande fart
När vi rodde oss bort söderut
Varken regn eller vind fick sinka vår gång
Det var bara att härda ut
Vi passerade Halmstad och sen Ängelholm
Vi slog läger på en strand i Skanör
Vi gick runt Trelleborg, upp mot Simrishamn
Sedan öppet hav och en bön
Kom igen! Kom igen! Kom igen, låt årorna gå!
Kom igen! Kom igen! Kom igen, låt årorna gå!
Det var 1790, den 5 april
När vi lämnade Marstrand bakom
Och när vi väl kom fram ja
Då slogs vi och vann sen rodde vi hem igen
G på en roddbåt och ro ut till havs
Så den bohuslänska eskadern gick ut
Som bekant utan segel och mast
Det var 1790, den 5 april
När vi lämnade Marstrand bakom
För att utföra ordern, att ro en kanon
I en båt som var öppen och trång
Kom igen! Kom igen! Kom igen, låt årorna gå!
Kom igen! Kom igen! Kom igen, låt årorna gå!
Men det fanns nu en fråga
Som krävde sitt svar
Och det var nu vart vi skulle gå
Du ska till Finska viken
För att göra din plikt
Denna resa, den kommer bli lång
Men löjtnant, ni skämtar, nu skojar ni väl?
Det är minst hundrafemtio mil
Nej, tyvärr ska du slåss mot ryssarna i
Den roddbåt du sitter i
Kom igen! Kom igen! Kom igеn, låt årorna gå!
Kom igen! Kom igen! Kom igen, låt årorna gå!
Jag fick smaka på käppеn för bristande fart
När vi rodde oss bort söderut
Varken regn eller vind fick sinka vår gång
Det var bara att härda ut
Vi passerade Halmstad och sen Ängelholm
Vi slog läger på en strand i Skanör
Vi gick runt Trelleborg, upp mot Simrishamn
Sedan öppet hav och en bön
Kom igen! Kom igen! Kom igen, låt årorna gå!
Kom igen! Kom igen! Kom igen, låt årorna gå!
Det var 1790, den 5 april
När vi lämnade Marstrand bakom
Och när vi väl kom fram ja
Då slogs vi och vann sen rodde vi hem igen