Björn Rosenström - Fluortanten Text (lyrics)

Jag är rädd trots att jag är beredd
Jag har suttit hela dan och nervöst
Krafsat kråkor ur min kran
På svarta tavlan flimrar geografi förbi
Men vad som sägs lägger jag mig inte i
För jag har tankarna åt ett annat håll
Hon är på väg, hon börjar närma sig
Mina tankar far runt kom igen tänk
Du måste ta dig ut men allt är redan slut
Min tid på jorden rinner ut

För där kommer fluortanten in i
Rummet med bestämda kliv
Ja där kommer fluortanten
Hon kommer för att avsluta våra liv
För där kommer fluortanten
Snart har jag hela halsen full med gift
Som jag fått utav fluortanten
Jag får ned min avskedsskrift

Mitt testamente tecknar jag ner
På ett suddigum
Förlåt mig Gud om jag har varit dum
Om jag inte alltid har varit så snäll
Ge mig en smäll, ge mig en snyting om du vill
Men säg mig varför måste mitt liv ta slut
Det är så mycket i min kropp
Som jag vill få ut
Jag väser hjälp, jag är bara åtta bast
Men muggarna står redan på den
Bruna brickan av plast
Hon är på väg till mig
Snälla tanten hejda dig!

Snälla, snälla fluortanten
Häll inte vätskan i min hals
Snälla fluortanten
Har du något förbarmande över mig alls?
Nehej du, elaka fluortanten
Låt mig då dö för mina synders skull
Onda, vidriga fluortanten
Varsågod och häll och se mig falla omkull

Bort i horisonten hör jag klockor
Som klämtar för mig
Jag skönjer en präst som harklar sig
Och säger vi är här för att ta farväl
Av Egon Ljung, som nu i förtid lämnar oss
Han var så oförstörd och ung
Sjung ut er sorg min församling, sjung
Jag vaknar upp hela klassen skrattar högt
Trodde du på allvar att det där
Vi sa va riktigt sant
Att hon var en mördartant? Ja sa jag
Det trodde jag

Kom tillbaka fluortanten
Hur kunde jag tro nåt så hemskt om dig
Jag börjar lipa nu fluortanten
Alla dom andra hade lurat mig
Förlåt, förlåt mig fluortanten
Dom sa att du skulle hälla syra i mitt svalj
Jag är så ångerfull fluortanten
Du var ju bara mån om min emalj