Håkan Hellström - Hoppas att det ska gå bra för de yngre också Text (lyrics)

Jag heter Rune Stellan
Karlsson, stuveriarbetare, jobbat
I hamnen i 25 år
Innerhamnen tackar mina arbetskamrater
För att jag fått ställt upp här
Och hoppas det ska gå bra för de yngre också

Vi hade skoj, men vi hade ett jädra sketjobb

Vad vi vill göra här
Det är att bygga den goda staden

Jag skulle kanske vilja säga om bockkranen
Där borta att det är
Ju ett sånt här exempel på
En signal, ett märke
Som minner om den gamla tiden och som
Vi tycker ska va kvar här

Men du kan ju själv tänka dig
Ja jag åkte från Kallebäck klockan sex
På morgonen och jag cyklade ner
Här till Lusasken, Allégatan
Och var där halv sju till
Utropet finns inget arbete, fick
Stanna kvar klockan nio, fanns inget
Arbete, fick stanna kvar till
Klockan halv tolv, fanns
Inget arbete, fick stanna kvar till halv fem
Eventuellt å få sig lite övertid
Fanns inget då heller cyklar
Hem till Kallebäck
Igen klockan fem utan att ha tjänat 5 öre
Utan förlorat 30 öre för jag
Hade druckit kaffe man
Måste ju ha en macka och lite kaffe

För det var ju ett missnöje över
Hele hamnen va för det är
Alltså det gick och jäste hele
Tiden så det behövdes bara
En liten jävla tändsticka vettu
Så brann hele hamnen

Det blir förmodligen ett varvsmuseum -
Ovanpå den här kranen
Så bygger man kontor, konferencelokaler
Kanske nån restaurang
Utsiktsplattform man åker i moderna
Hissar upp och ner

Tittar du på hur city ser ut så
Är det nå slags halv halvt äppel

Moderna hissar upp och ner
Moderna hissar upp och ner
Moderna hissar upp och ner

- Det var ju så att vi hade
En stuveriarbetare som vi
Kallade för Lammkotletten
- Ja, han hade ju emaljöga, Kotletten va
- Så kalvade en länga
Över Lammkotletten och han
- Lammkotletten kom under
- Han låg ju där skadad, alla rusa' till
- Och där kom styrman
Och besättningen och hele, dom trodde
Det var ett sånt där
Jävla brandlarm eller nånting, vettu
- Ambulansmännen kom och titta till han där
Och naturligtvis hade dom ju oturen
Dom sku' kolla ju då i ena
Ögat där och råka öppna emaljögat
- "Han är död" säg de
Skrattar Så vakna' han då, och så säg
- "Nej!" skrek Lammkotletten
"Jag lever! De'e ingen fara!"