Allan Edwall - Kultur Text (lyrics)
[Allan Edwall - Kultur Text lyrics]
Nu har jag flera lärda skrifter
Läst som handlar om naturen
Och kommit fram till det
Att människan är specifik
Det som en människa gör till till
Något särskilt är förvisst kulturen
Det finns bland andra skapta
Varelser ej någon slik
Ty bland de varelser som saknar själar
Och lever livet i okunnighet
Som stirrar dumt och andras in med
Gälar finns inte alls nån mänsklighet
Bland djuren härskar måttlös anarki och
Alla stjäl som skator
Dom har ett dumt och oklokt
Sätt att lösa ett problem
Men människan konsulterar tvärtemot
En duktig psykiater
För att få bot för sina allergier och eksem
När älgfar kutar planlöst kring i skogen och
Tugger i sig utav löv och barr
Styr människopappan sina steg mot krogen
Att bättra på sin magkatarr
Från det att människan var någonting
Som gick på alla fyra
Har hon nu långsamt rest sig opp
Och går omkring på två
Så att hon snappt kan kila in till
Sig och leva som en myra
I hus som tyckes upp till
Herren gud i himlen nå
Men djur är faktiske ena jävla klantar som
Jämt och samt gör bort sig överallt
Och inte har dom vett att bära vantar
När det om vintern blåser kallt
I stallet kossor brukar stå och
Glo idisslande på säden
Dom vänder åter samma gamla tugga ut och in
Blott till det yttre liknar
Detta våra riksdagssammanträden
Där man om allmän egennytta
Ivrigt lägger vinn
Visst är det fred som präglar militären när
Som till tänderna vill rusta opp
Visst är det fredens bild man får av
Hären av framtid kärlek tro och hopp
Visst är det själens blyga sympati
Ej djurisk lust som drager
När man mot fnaskkvarteren någon
Gång sin kosa styr visst är det män från
Gamla kulturella fina samhällslager
Som trycker piff och puff och
Paff och liknande lektyr
Men bland de varelser som saknar själar
Och lever livet i okunnighet
Som stirrar dumt och andras in med
Gälar finns inte alls nån mänsklighet
Läst som handlar om naturen
Och kommit fram till det
Att människan är specifik
Det som en människa gör till till
Något särskilt är förvisst kulturen
Det finns bland andra skapta
Varelser ej någon slik
Ty bland de varelser som saknar själar
Och lever livet i okunnighet
Som stirrar dumt och andras in med
Gälar finns inte alls nån mänsklighet
Bland djuren härskar måttlös anarki och
Alla stjäl som skator
Dom har ett dumt och oklokt
Sätt att lösa ett problem
Men människan konsulterar tvärtemot
En duktig psykiater
För att få bot för sina allergier och eksem
När älgfar kutar planlöst kring i skogen och
Tugger i sig utav löv och barr
Styr människopappan sina steg mot krogen
Att bättra på sin magkatarr
Från det att människan var någonting
Som gick på alla fyra
Har hon nu långsamt rest sig opp
Och går omkring på två
Så att hon snappt kan kila in till
Sig och leva som en myra
I hus som tyckes upp till
Herren gud i himlen nå
Men djur är faktiske ena jävla klantar som
Jämt och samt gör bort sig överallt
Och inte har dom vett att bära vantar
När det om vintern blåser kallt
I stallet kossor brukar stå och
Glo idisslande på säden
Dom vänder åter samma gamla tugga ut och in
Blott till det yttre liknar
Detta våra riksdagssammanträden
Där man om allmän egennytta
Ivrigt lägger vinn
Visst är det fred som präglar militären när
Som till tänderna vill rusta opp
Visst är det fredens bild man får av
Hären av framtid kärlek tro och hopp
Visst är det själens blyga sympati
Ej djurisk lust som drager
När man mot fnaskkvarteren någon
Gång sin kosa styr visst är det män från
Gamla kulturella fina samhällslager
Som trycker piff och puff och
Paff och liknande lektyr
Men bland de varelser som saknar själar
Och lever livet i okunnighet
Som stirrar dumt och andras in med
Gälar finns inte alls nån mänsklighet