Johan alander - Vägen hit Text (lyrics)
[Johan alander - Vägen hit Text lyrics]
(Nu limmar vi den)
Torvalla första steget på promenaden
Känslor och tankar som leder
Mig ner mot staden
Genom Odensalas villaområden
Förbi basketplanen utanför Lillsjögården
Och jag kommer ihåg
Massa minnen som speglar sig tillbaks
Från nått år sen för känslan är kvar
Men känns skumt som fan att
Vi inte ens hälsar idag
För det är ständiga förändringar
Vissa vänder ryggen till och
Vänner blir till främlingar
Svänger in på gångvägen som leder mig
Till Nedre Torvallas Fjällängesskolan
Och man kan se att hela lågstadiet leker än
Och småkids i femman som känner sig stora
Jag kom hit i sexan
En vilsen liten bråkstake som
Aldrig kände sig hemma
Ringer in det är slut på rasten
Jag går vidare ner, rakt genom skogen
Och sätter mig på gungbrädan utanför Alex
Och ler inombords åt alla saker vi gjorde
Håller andan en sekund, stannar en stund
Samlar mitt lugn för att sedan vandra vidare
Man går vidare som sagt, för skit händer
Går förbi både Storsjö och Tavelbäcken
Men stannar vid Statoil
Tar av hörlurarna och pausar min iPod
Blickar upp mot campingen och massa sjuka
Bilder och saker i mitt
Minne kommer fram igen
Såna saker som man kanske borde ångra
Men sanningen
Fan vi hade roligt varje sommar
Tar en sista blick upp emot Storsjöbadet
Vänder mig igen och fortsätter
Sedan ner mot staden
Minns ett bråk här, vi hamnade i underläge
Ringde Alex
Han kom cyklandes på Brunflovägen
Var ett tag då man alltid höll sin guard
Två år i rad, hade krig mot DTA
Och den där kvällen som jag minns
Då fick dom smaka
Men känner bara kärlek ändå
När jag ser tillbaka
För det är inte lika nu som
Då när vi var unga
En vän miste nästan livet
Fick en kniv i lungan
Och vissa väljer sista vägen ut
Rest in peace Tommy, hoppas du mår bättre nu
Går ner en gata, tänker på studenten
Förväntansfyllda mössor fyllde
Hela Österängen
Jag minns, hela ängen var vit
Och jag hoppas dom i klassen
Får ett fett jävla liv
Måste skynda, kanske bäst att man springer
Eller joggar i alla fall
Ska va i studion om en halvtimme
För jag pallar inte om sylen ska lacka
Så jag hoppar på första bästa fyra mot Valla
Kliver av vid Frösöstrand och min gamla skola
Känner mig ovanligt punktlig för
Att vara Johan
Okej, åkte sista biten men jag gick en mil
En klapp på axeln till mig själv
För att jag hann i tid
Kliver rakt in i studion, slänger på ett beat
Och kickar versen som jag skrev
Nu på vägen hit
Torvalla första steget på promenaden
Känslor och tankar som leder
Mig ner mot staden
Genom Odensalas villaområden
Förbi basketplanen utanför Lillsjögården
Och jag kommer ihåg
Massa minnen som speglar sig tillbaks
Från nått år sen för känslan är kvar
Men känns skumt som fan att
Vi inte ens hälsar idag
För det är ständiga förändringar
Vissa vänder ryggen till och
Vänner blir till främlingar
Svänger in på gångvägen som leder mig
Till Nedre Torvallas Fjällängesskolan
Och man kan se att hela lågstadiet leker än
Och småkids i femman som känner sig stora
Jag kom hit i sexan
En vilsen liten bråkstake som
Aldrig kände sig hemma
Ringer in det är slut på rasten
Jag går vidare ner, rakt genom skogen
Och sätter mig på gungbrädan utanför Alex
Och ler inombords åt alla saker vi gjorde
Håller andan en sekund, stannar en stund
Samlar mitt lugn för att sedan vandra vidare
Man går vidare som sagt, för skit händer
Går förbi både Storsjö och Tavelbäcken
Men stannar vid Statoil
Tar av hörlurarna och pausar min iPod
Blickar upp mot campingen och massa sjuka
Bilder och saker i mitt
Minne kommer fram igen
Såna saker som man kanske borde ångra
Men sanningen
Fan vi hade roligt varje sommar
Tar en sista blick upp emot Storsjöbadet
Vänder mig igen och fortsätter
Sedan ner mot staden
Minns ett bråk här, vi hamnade i underläge
Ringde Alex
Han kom cyklandes på Brunflovägen
Var ett tag då man alltid höll sin guard
Två år i rad, hade krig mot DTA
Och den där kvällen som jag minns
Då fick dom smaka
Men känner bara kärlek ändå
När jag ser tillbaka
För det är inte lika nu som
Då när vi var unga
En vän miste nästan livet
Fick en kniv i lungan
Och vissa väljer sista vägen ut
Rest in peace Tommy, hoppas du mår bättre nu
Går ner en gata, tänker på studenten
Förväntansfyllda mössor fyllde
Hela Österängen
Jag minns, hela ängen var vit
Och jag hoppas dom i klassen
Får ett fett jävla liv
Måste skynda, kanske bäst att man springer
Eller joggar i alla fall
Ska va i studion om en halvtimme
För jag pallar inte om sylen ska lacka
Så jag hoppar på första bästa fyra mot Valla
Kliver av vid Frösöstrand och min gamla skola
Känner mig ovanligt punktlig för
Att vara Johan
Okej, åkte sista biten men jag gick en mil
En klapp på axeln till mig själv
För att jag hann i tid
Kliver rakt in i studion, slänger på ett beat
Och kickar versen som jag skrev
Nu på vägen hit