Tomas Andersson Wij - Kärlek 95 Text (lyrics)
[Tomas Andersson Wij - Kärlek 95 Text lyrics]
Det var fem trappor upp i tredje hand
Jag rullade sångerna
Ner i flaskor som jag kasta ut
Och jag satt i mitt fönster
Och såg på färgerna som slog över gator hus
I löningsrus in till mig
Kärlek 95 du var en tuff lek
Och jag vet inte om jag lärt mig
Någonting, kanske lite
Kärlek 95 du höll mig vaken och smal
Du höll den lilla draken i mig hungrig
Och jag gick med mitt glas jag balanserade
Bland de tvångsmässigt skämtande
Bland ironiker och hämnare
Borde borde gått därifrån
Men jag ville vinna dem
Och jag gav en bit av mig
Som jag ännu inte fått tillbaks
Stockholm 95 du var en tuff rond
Och jag vet inte om jag lärt mig
Någonting, kanske lite
Stockholm 95 du höll mig vaken och smal
Du höll den lilla draken i mig hungrig
Och jag är glad att du är över och historia
Att du är gammal och passé
Någon hitta alla flaskorna
Jag kastade hon ligger här breve
Kärlek 95 du var en tuff lek
Och jag vet inte om jag lärt mig
Någonting, kanske lite
Stockholm 95 du var en tuff rond
Och du höll den lilla draken i mig hungrig
Jag rullade sångerna
Ner i flaskor som jag kasta ut
Och jag satt i mitt fönster
Och såg på färgerna som slog över gator hus
I löningsrus in till mig
Kärlek 95 du var en tuff lek
Och jag vet inte om jag lärt mig
Någonting, kanske lite
Kärlek 95 du höll mig vaken och smal
Du höll den lilla draken i mig hungrig
Och jag gick med mitt glas jag balanserade
Bland de tvångsmässigt skämtande
Bland ironiker och hämnare
Borde borde gått därifrån
Men jag ville vinna dem
Och jag gav en bit av mig
Som jag ännu inte fått tillbaks
Stockholm 95 du var en tuff rond
Och jag vet inte om jag lärt mig
Någonting, kanske lite
Stockholm 95 du höll mig vaken och smal
Du höll den lilla draken i mig hungrig
Och jag är glad att du är över och historia
Att du är gammal och passé
Någon hitta alla flaskorna
Jag kastade hon ligger här breve
Kärlek 95 du var en tuff lek
Och jag vet inte om jag lärt mig
Någonting, kanske lite
Stockholm 95 du var en tuff rond
Och du höll den lilla draken i mig hungrig