Björn Ulvaeus, Benny Andersson, Helen Sjöholm - Du måste finnas Text (lyrics)
[Björn Ulvaeus, Benny Andersson, Helen Sjöholm - Du måste finnas Text lyrics]
Du fördrev mig
Gud från mitt hemland slets jag bort
Här är jag en flykting och en främling
Och det ödet finner jag mig i
Men du tog mitt barn och du
Tar mig från min man
Jag kan inte längre se en mening
Vad är det du vill, vad ska jag tro?
Tanken är svindlande
Framför mig gapar en avgrund
Hela mitt väsen gör uppror och vill säga nej
Frågan är väckt och nu darrar
Min själ inför svaret
Att du inte finns till
Fast jag trodde på dig
Vem skulle hjälpa mig uthärda livet härute?
Vem skulle ge mig den kraften
Som jag måste få?
Vem skulle trösta mig? Jag är
Så liten på jorden
Om du inte fanns till, ja, vad gjorde jag då?
Nej, du måste finnas
Du måste! Jag lever mitt liv genom dig
Utan dig är jag en spillra på
Ett mörkt och stormigt hav du måste finnas
Du måste! Hur kan du då överge mig?
Jag vore ingenstans
Jag vore ingenting om du inte fanns
Aldrig förut har jag haft dig
I tal eller tanke
Det lilla ordet som skrämmer
Och plågar mig så
Ordet är om, om jag bett alla böner förgäves
Om du inte finns till vad ska jag göra då?
Vem skulle känna min ånger och sedan förlåta?
Friden i själen, ja
Vem skulle skänka mig den?
Vem skulle så ta emot mig
Till slut efter döden?
Om du inte fanns till
Vem tog hand om mig sen?
Nej, du måste finnas, du måste
Jag lever mitt liv genom dig
Utan dig är jag en spillra på
Ett mörkt och stormigt hav du måste finnas
Du måste! Hur kan du då överge mig?
Jag vore ingenstans
Jag vore ingenting om du inte fanns
Nej, du måste finnas
Du måste! Hur kan du då överge mig?
Jag vore ingenstans
Jag vore ingenting om du inte fanns
Gud från mitt hemland slets jag bort
Här är jag en flykting och en främling
Och det ödet finner jag mig i
Men du tog mitt barn och du
Tar mig från min man
Jag kan inte längre se en mening
Vad är det du vill, vad ska jag tro?
Tanken är svindlande
Framför mig gapar en avgrund
Hela mitt väsen gör uppror och vill säga nej
Frågan är väckt och nu darrar
Min själ inför svaret
Att du inte finns till
Fast jag trodde på dig
Vem skulle hjälpa mig uthärda livet härute?
Vem skulle ge mig den kraften
Som jag måste få?
Vem skulle trösta mig? Jag är
Så liten på jorden
Om du inte fanns till, ja, vad gjorde jag då?
Nej, du måste finnas
Du måste! Jag lever mitt liv genom dig
Utan dig är jag en spillra på
Ett mörkt och stormigt hav du måste finnas
Du måste! Hur kan du då överge mig?
Jag vore ingenstans
Jag vore ingenting om du inte fanns
Aldrig förut har jag haft dig
I tal eller tanke
Det lilla ordet som skrämmer
Och plågar mig så
Ordet är om, om jag bett alla böner förgäves
Om du inte finns till vad ska jag göra då?
Vem skulle känna min ånger och sedan förlåta?
Friden i själen, ja
Vem skulle skänka mig den?
Vem skulle så ta emot mig
Till slut efter döden?
Om du inte fanns till
Vem tog hand om mig sen?
Nej, du måste finnas, du måste
Jag lever mitt liv genom dig
Utan dig är jag en spillra på
Ett mörkt och stormigt hav du måste finnas
Du måste! Hur kan du då överge mig?
Jag vore ingenstans
Jag vore ingenting om du inte fanns
Nej, du måste finnas
Du måste! Hur kan du då överge mig?
Jag vore ingenstans
Jag vore ingenting om du inte fanns