Frida Hyvönen - Min stad Text (lyrics)

Tittar ut över min stad
Solen går upp på Gröna Lund
Slår en lov runt Gullmarsplan
Och dyker ner i Hornstull
På bänken på Mariaberget
Häller vi upp i glasen
Bland turisterna som fotar Riddarholmen
Och Gamla stan och gamla solnedgången

Kom till Stockholm på nittonhundratalet
Det här har blivit min stad
Men jag står fortfarande i valet och kvalet
Om jag ska bli kvar
Köpte ett hus i Västerbotten
För att känna mig rik
Det var strax innan hjärnan växte klart
Det var sista chansen
Att göra något oväntat smart
Min hatt den har tre kanter
Tre kanter har hatten
Och har den ej nån kant läggs den ingenstans
Kan mina koder som ett rinnande vatten
Blandar och ger med svår elegans
Alla känner Stockholm
Men Stockholm känner ingen
Har fortfarande svårt att hantera
När nån går runt och skryter
Om att dom aldrig varit
Längre norrut än till Uppsala

Aldrig varit längre norrut än till Gävle?
Det är fan inget att skryta om!
Aldrig varit längre norrut än till Gävle?
Det är fan inget att skryta om!
Aldrig varit längre norrut än till Gävle?
Det är fan inget att skryta om!
Aldrig varit längre norrut än till Gävle?
Nästa steg är att du ber mig säga "sju"

Tittar ut över min stad alla tunga fina hus
800 km norr om tunnelbanans sista stopp
Såg jag dagens ljus
Men nu, på toppen av Mariaberget
Har jag fått tomt i glaset
Och pekar åt turisterna
Vad som är Riddarholmen
Vad som är Västerbron
Och vad som är solnedgången