Organismen - 1000 alper Text (lyrics)
[Organismen - 1000 alper Text lyrics]
Jag har penna, block vart jag än landar
Här för att bygga nått nytt på plats
Vill inte laga det gamla
Lever i bubblan, jag hoppas ingen får andas
Så hör jag allt det där som du
Står för att stoppar fingrarna i halsen
Handsken passar
Kanske klassas jag som underligt barn
En man av sitt ord
Men mest känd för den vassaste udden i stan
Den äldsta hunden har nu satt
Sig och fastnat i träsket
Snälla låt mig få dö nu och
Blanda min aska i bläcket
För det skall kännas som en grundlig lobotomi
Jag tycker det skulle kännas bundet
Att va kort och koncis
Jag vänder taggarna utåt som ett kaktusfält
Går från glömd till packad och
Slutsålt och blir sen aktuellt
Det kommer fan aldrig hända att jag faller av
Skapandet är min triumf och den här
Pennan den är allt jag har
Så jag skriver om det här
Mina vänner och mig
Tiden kommer alltid bära vårt namn
Vad hände med dig?
Jag flyger upp från djupet i marken
Innan det rinner ut i sanden
Låt min röst få höras över tusen alper
Så spela mig högt, spela mig väl
Och låt mina känslor få komponera en
Sång utav hela min själ
Jag flyger upp från djupet i marken
Innan det rinner ut i sanden
Låt min röst få höras över tusen alper
Så spela mig högt, spela mig väl
Och låt mina känslor få komponera en
Sång utav hela min själ
Dessa rastlösa själar lever på
Bröd och vatten bortom dagen
Ingen kan ens se mig med ögon i nacken
Det kan även bli för mycket för den dekadente
De som står när det värsta
Händer är dina bästa vänner
Sätter tänderna i synden och
Blir ditt svarta får
Allt känns lika för i skymningen
Är alla katter grå
Fast i en död romans, jag sitter och skriver
Får tusen år att verka som en
Ögonfrans i blicken på tiden
Så sliter jag ut mitt hjärta
Skriver ur mitt häfte
Hoppas att livet ska sluta bättre
Bit i sura äpplet massa tjafsar och frågar
Hur väl passade handsken? Kommer aldrig ut
Masken i flaskan har skaffat ett flaskskepp
En lyxversion i vanlig tappning
Musiken min är farligt vacker
Tar aldrig av mig hatten som Charlie Chaplin
Jag är här, de lärda får nog vända kinden
Skriver med en gåspenna gjord av
Fjädrar från en ängels vinge
Jag flyger upp från djupet i marken
Innan det rinner ut i sanden
Låt min röst få höras över tusen alper
Så spela mig högt, spela mig väl
Och låt mina känslor få komponera en
Sång utav hela min själ
Jag flyger upp från djupet i marken
Innan det rinner ut i sanden
Låt min röst få höras över tusen alper
Så spela mig högt, spela mig väl
Och låt mina känslor få komponera en
Sång utav hela min själ
Här för att bygga nått nytt på plats
Vill inte laga det gamla
Lever i bubblan, jag hoppas ingen får andas
Så hör jag allt det där som du
Står för att stoppar fingrarna i halsen
Handsken passar
Kanske klassas jag som underligt barn
En man av sitt ord
Men mest känd för den vassaste udden i stan
Den äldsta hunden har nu satt
Sig och fastnat i träsket
Snälla låt mig få dö nu och
Blanda min aska i bläcket
För det skall kännas som en grundlig lobotomi
Jag tycker det skulle kännas bundet
Att va kort och koncis
Jag vänder taggarna utåt som ett kaktusfält
Går från glömd till packad och
Slutsålt och blir sen aktuellt
Det kommer fan aldrig hända att jag faller av
Skapandet är min triumf och den här
Pennan den är allt jag har
Så jag skriver om det här
Mina vänner och mig
Tiden kommer alltid bära vårt namn
Vad hände med dig?
Jag flyger upp från djupet i marken
Innan det rinner ut i sanden
Låt min röst få höras över tusen alper
Så spela mig högt, spela mig väl
Och låt mina känslor få komponera en
Sång utav hela min själ
Jag flyger upp från djupet i marken
Innan det rinner ut i sanden
Låt min röst få höras över tusen alper
Så spela mig högt, spela mig väl
Och låt mina känslor få komponera en
Sång utav hela min själ
Dessa rastlösa själar lever på
Bröd och vatten bortom dagen
Ingen kan ens se mig med ögon i nacken
Det kan även bli för mycket för den dekadente
De som står när det värsta
Händer är dina bästa vänner
Sätter tänderna i synden och
Blir ditt svarta får
Allt känns lika för i skymningen
Är alla katter grå
Fast i en död romans, jag sitter och skriver
Får tusen år att verka som en
Ögonfrans i blicken på tiden
Så sliter jag ut mitt hjärta
Skriver ur mitt häfte
Hoppas att livet ska sluta bättre
Bit i sura äpplet massa tjafsar och frågar
Hur väl passade handsken? Kommer aldrig ut
Masken i flaskan har skaffat ett flaskskepp
En lyxversion i vanlig tappning
Musiken min är farligt vacker
Tar aldrig av mig hatten som Charlie Chaplin
Jag är här, de lärda får nog vända kinden
Skriver med en gåspenna gjord av
Fjädrar från en ängels vinge
Jag flyger upp från djupet i marken
Innan det rinner ut i sanden
Låt min röst få höras över tusen alper
Så spela mig högt, spela mig väl
Och låt mina känslor få komponera en
Sång utav hela min själ
Jag flyger upp från djupet i marken
Innan det rinner ut i sanden
Låt min röst få höras över tusen alper
Så spela mig högt, spela mig väl
Och låt mina känslor få komponera en
Sång utav hela min själ