Varje Vaken Minut, Juvel Christensen, Anton Kristiansson - 009 Text (lyrics)

Dikter utan radindelning
Högt över marken som en farlig ledning
Är det en pistol eller är du glad och se mig?
Jag tog din stol du var på toa, annektering
Hon snodde Mononoke från Videodags
Kyssar som smakar biosnacks
Va på rymmen med skulder på över tio lax
Medan jag satt hemma spela Chrono Trigger
Mariaplanen där en tonad himmel
Vet inte, försöker bara sätta ord på bilder
Ibland vet jag knappt om det
Är mina eller Joels minnen
Vet inte var det slutar eller hur det börja
Vet inte vart jag sluta eller Julia börjar
Samma hus, det är ba tusen dörrar
Och jag var en med kosmos
Flög som en fågel i sjukhuskorridoren
En apelsinklyfta i munnen, Corleone
Morricone vi hade trekant som en toblerone
Du dansa som om hela världen kolla på dig
Och jag dansa aldrig som om ingen titta
Älskade aldrig som att nån va den sista
Lekte "Jag har aldrig" (Aldrig)
Tömde hela flaskan
SSRIögon och Valiumblickar
Flyter ut ur bilden till Caribbean Blue
Get it together som en limpistol
Vi delar på hälften som ett pingisbord (Bror)
Vi kom till festen som "Är ni ihop?"
(Är ni ihop?) kanske hon gillar inte labels
Allas älskare, ingens baby
DIY til I die jag hatar också labels
(Din label)
DIY for life rest in peace Anton Maiden
Hon snodde allt hon inte har råd å köpa
Till och med sånt som inte går å köpa
Dom har hatat mig i 20 år nu
Men jag är som Tim jag är svår att döda
Prövat två skott glucku-glucku (Duttu-duttu)
Jag och Saga bodde i Shinjuku
Och jag kan börja gråta när jag tänker på det
För jag var lycklig typ för första
Gången sen jag var 17
Vi dricker Aperol Spritz i minusgrader
Weak become heroes, Peter Parker
Nollsju alla tjejer prata om Minimarket
Den blommiga bombarjackan i siden var det
Blommiga örngott och näsblodsfläckar
Som om hela världen lätta
Knyt mitt mörker till en blomsterkrans
Sjung den blomstertid nu kommer jag
Står här och väntar
Uppe på kullen med lupinerna
Aerosol, det blommar ner i
Slummen och ruinerna
I den där kyrkan där taket hade rasat in
Har inte verktygen att bryta från rutinerna
Det är som något i mig stryper endorfinerna
Men vi har haft så roligt
Kanske var på tiden va? Tiden då, tiden nu
Lite så, livet då livet nu, livet ut

Ali Boulala på en motorcykel
John Galliano efter en krog för mycket
Pasolini som plockat upp fel kille
Precis som Egon Schiele hur jag skrev bilder
Som Egon Schiele hur jag genomled livet
Stack mig på rosen och genomled riset
Hjärtat som ett marmorbord sen farmor dog
Mötte upp pappa på sjukhuset
Efter farfar dött
Dom var förenade i döden som
Sixten Sparre och Madigan
Han la sin hand på sin pappas hand och
Jag la min hand på min pappas hand
Höll den hårt som att jag
Var rädd å tappa han
Sekunder lika långa som en timme
Ögonblick som aldrig fångades på bilder
Och vi brände det förflutna
Stod och såg hur röken korva sig mot himlen
Klipp till oss två i bilen
Tystnaden den var kall, svart och blank
Min blick var fastklistrad
Där handskfacket fanns
Rutan reflektera hans ansikte, hans
Händer på ratten bilar vars framlyktor brann
Tänkte på hur han blitt som han blev
Vår relation hur allt blev liksom hans fel
Precis som hans ansats försvann helt
Jag antar att han fick det han ger
Jag köper det i mina framfickor fanns deg