Varje Vaken Minut, Anton Kristiansson, Juvel Christensen - 013 Text (lyrics)

Ett berg av glas som upplyst inifrån
En färg apart, en smutsgul himmelsblå
En eld, en gas,  ett uppskrämt villebråd
Ett hem,  en stad, en upptänd innergård
Vita hus,  ovala fönster
Åskpilar, blixtljus och fraktala mönster
Höga toner och missljud
Som ett barn som drömmer
Och i drömmen var det spindlar och
Inte var i bölden
Interna skämt som ingen orkar förklara längre
En dag i sänder
Vi kanske bara ska vara vänner
Kan inte räkna ut slutet
Kan inte stava heller inga pengar å slösa
Inga pengar att spara heller fabriksvisslan
Det öppna locket på likkistan crossmopeder
Neonrörskonst och vit Rizla hopp och mening
Polostrumpor och tidsskillnad
Penseldragen över himlen nästan bibliska
Låt mig va vaken det är hemskt å sova
Regnet bar bokstavligen talat en
Skänk från ovan hans kyssar känns i tårna
Inte ens förvånad
Har velat följa med dig hem en månad
Sa det vänd ifrån han
Jag såg demonen svälja himlen
Som ett sjukt täcke
Cancerkroppen vissnade som krukväxter
Ett sieg heil på skolbalen
Råttfärg i utväxten
En Rest in peace-piece över husväggen
I alla småstäderna som Gud glömde
Enplanvillor dom bildar rutmönster
Vi badade i ljus och blåste ut mörkret
Kalla nätter vid vattnet
Hur hennes hud glödde som mareld
Vattnet svart som olja
Stormen fjädrar upp sig som en papegoja
Hon sa "Det här är nåt jag aldrig ångrar"
Men vi är vuxna nu och
Allting är så annorlunda andra tungor
Samma munnar äter du hemma?
Mamma undrar
Ett slag i bröstet och en hand på rumpan
En kropp som vänds ut och in
Som en sedel seglar utan vind
Som läppstift på en bruten kind
För varje psalm du kunde utantill
Varje rad har ett slut varje hav, varje gud
Varje dag, varje timme varje vaken minut