Varje Vaken Minut - 016 Text (lyrics)

Skillnad på att sakta ner och tappa fart
Får fortfarande med min pappas drag
Sluta prata om en vacker dag som
Aldrig kommer ​vi vet båda att den vackra
Dagen borde vart idag
​svor jag skulle dricka
Ditt piss för å bevisa nåt
​smaken exploderade i munnen som
Ett tigerskott
Saker jag skrev då passar mycket bätrre nu
Jag raka av håret och lät det växa ut
​trött på texter
Pressar blommor och växter nu
​ett år från att det smällde -99 var som -67
​dricker ensam på klubb paradis, ja
​ingen anledning till att det bara blir bars
Råkar ba skriva som Mara Lee sa

​ville leva igår men vill begravas idag
​tänk om allt ba ordnar sig tänk
Om det bara blir bra castor & Pollux
Joel och Anton varje Vaken Minut
Det är bara vi kvar hon rymde hemifrån
Grät och hade med sig pass
Hon luktade gräs och hade med sig glass
Så nära på att tappa det
​kanske redan gjort det
Det är svårt att veta när man är besatt
​samma stämning som på Medusas flotte
​samma känsla som Christian Falks sommarprat
Att vilja så mycket men inte orka hålla kvar
Det är är inget som du Lolar av
Har en öppen famn för dig när
Du är trött och kall
När vaggvisorna mest låter som dödsmetall
Jag hatar när du frågat sånt som
Vem har bestämt att det är kärlek
Som är störst av allt?
Hon sluta dricka men började med hascholja
Himmel och helvetet, ormen och korset
Krass-loggan jag var en insekt fastnålad
Med tårar precis som daggdroppar
Acne-mössan liknar en dumstrut
Dum idé att tatuera tårarna på tunn hud
Vi såg hela Marseille ifrån basiliken
Buketten, barnet och jungfrun

Hon lyssnar på Eddie Meduza och Lil Baby
Är det vi definitely maybe
Hon sa jag kommer varje gång du säger baby
Om du vill vara med mig säg det
​hon sa älskling jag ska dö lit
​när den första snön kom i november
Ät svart och låt oss dö vitt
Jag tror min första dröm kom när det hände
Minns det som att det
Var natten till häromdan
En revolver i en Cassandra Yves Saint Laurent
I en ödehus där alla vägar slutar
Vi dansar mellan möbler insvepta i cellofan
Tegelpannorna som svanfjädrar
Straff vi aldrig nånsin kommer avtjäna
Vi var uppklädda, kläderna var malätna
Somna i Versaille vaknade i Hagsätra
Huset svep runt innergården som syrénbersåer
Sirenen på hon hade fem år i systemetpåsen
Vi springer ner längs gården i
Ett sken från månen
​borta till november om du inte
Kommer se mig åter ​om jag hoppar från sjuan
Kommer du fånga mig?
​om jag slutar å ljuga kommer du ångra dig?
Om vi slutar å strula kan du ba hålla mig
Det är svårt å förhålla sig till förhållanden
Svårt å förhålla sig till nån annans trauma
Samma skola som Noah Baumbach
​I min gamla skola vi ses i aulan
Jag låg på rygg på hennes kelim
​vi lyssnade på Stevie Nicks
​och hon svor hon kunde se min aura